Svenska

"Torsdag den 18 april 1912. Många tusen människor står tysta och väntar vid kajen i New York. För vissa är väntan spännande, för andra är den fruktansvärd. Snart ska de få reda på sanningen. Vilka av deras släktingar och vänner lever, vilka är döda? De överlevande från Titanic är på väg."<br/><br/>Det är mer än hundra år sedan det "osänkbara" fartyget Titanic krockade med ett isberg och sjönk till Atlantens botten på sin första resa. Fartyget hade 2 200 passagerare men livbåtarna räckte inte ens till hälften av hur världens mest berömda fartyg sjönk till botten.

<p>Under några dramatiska veckor i augusti 1939 flög den svenske affärsmannen Birger Dahlerus i skytteltrafik mellan Berlin och London. Uppdraget: att försöka stoppa andra världskriget. När freden kom gav Dahlerus ut en bok där han gav sin egen version av sitt agerande inför krigsutbrottet. 1946 kallades han till Nürnberg som Görings försvarsvittne och fick då stor uppmärksamhet över hela världen för att sedan falla i glömska. </p><p>Nu när arkiven öppnats kan hela historien berättas. Dahlerus blev i själva verket en bricka i nazisternas spel med länderna i väst. Han fick dessutom med den svenska regeringen på att vilja ta över norra Norge efter det tyska anfallet 1940. Och det var han som förde fram kraven på tyska trupptransporter genom Sverige 1941. </p><p>Biografin om Birger Dahlerus avslöjar också hur hans företag, Bolinders, tjänade stora pengar på affärer med Nazityskland för att senare gå under när kriget var över.</p><p><b>Om författaren:</b> Johan Jakobsson har arbetat i 30 år i gränslandet mellan politik och näringsliv. På 2000-talet var han partisekreterare, på 2010-talet grundade han public affairs-byrå och i början av 2020-talet var han chef för kommunikation och opinionsbildning på organisationen Svenskt Närings-liv. Regeringen utsåg honom 2022 till statssekreterare hos statsminister Ulf Kristersson.</p>

<p>Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten.    </p><p>Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld.    </p><p>Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.    </p>

<p><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">Nominerad till Augustpriset f&ouml;r &Aring;rets Fackbok 2022</span></p> <p><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">"Ulrika Knutson f&aring;ngas av en oavbrutet sp&auml;nnande bok, full av &ouml;den som alla kan fylla tjocka biografier i egen r&auml;tt."<br/><strong>Expressen</strong><em><br/><br/></em></span><span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">"Amat Levin</span> ger den svarta diasporan i Sverige nycklar och historisk kunskap"<br/><strong>Aftonbladet</strong></p> <p>"I k&auml;rnfulla avsnitt l&auml;gger den svenske journalisten<span class="retriever-hit focus hit hit-profile hit-profile-2277933">Amat Levin</span> ett pussel av bitar fr&aring;n en f&ouml;rsummad del av v&auml;rldshistorien."<br/><strong>&Ouml;stg&ouml;ta Correspondenten</strong><em><br/><br/></em>"Det g&aring;r liksom inte att argumentera mot den h&auml;r bokens sj&auml;lvklara existensber&auml;ttigande och att den fyller en lucka i de flesta svenskars bildning och bokhyllor."<br/><strong>DN, Andres Lokko</strong></p> <p>F&ouml;r fyra &aring;r sedan startade journalisten Amat Levin Instagram-kontot <em>Svart historia</em>. Intresset f&ouml;r kontot exploderade, idag har det n&auml;stan 70 000 f&ouml;ljare. Uppenbarligen var det m&aring;nga som saknade en m&aring;ngfacetterad bild av Afrikas och svarta m&auml;nniskors historia.</p> <p>F&aring; delar av v&auml;rldshistorien &auml;r lika f&ouml;rsummad som svarta afrikaners och den tillh&ouml;rande diasporan runt om iv&auml;rlden. Fram till f&ouml;r bara sex decennier sedan ans&aring;gs den inte ens vara v&auml;rld att studera. Bilden av Afrika som en kontinent vars historia b&ouml;rjar med ankomsten av europ&eacute;er har p&aring; m&aring;nga s&auml;tt &ouml;verlevt fram till idag. Fortfarande finns de som ser p&aring; Afrika som mer eller mindre samma land, ett m&ouml;rkt h&ouml;rn av v&auml;rlden dominerat av &auml;ndl&ouml;sa krig och utbredd fattigdom, eller de som t&auml;nker att kontinenten har kolonialismen att tacka f&ouml;r de framsteg som skett. Att kasta nytt ljus &ouml;ver den sortens tankeg&aring;ngar var utg&aring;ngspunkten f&ouml;r Amat Levin n&auml;r han startade kontot och nu ger ut boken <em>Svart historia</em>. I <em>Svart historia</em> blandas en stor m&auml;ngd personer, fenomen, h&auml;ndelser och skeenden: fr&aring;n ur&aring;ldriga folkvandringar med massiva konsekvenser, skapandet av v&auml;rldens kanske f&ouml;rsta kristna stat och den trans-sahariska slavhandeln, till den karibiska frihetskampen, Angelas Davis motst&aring;nd och Sister Rosetta Tharpe &ndash; rock&rsquo;n&rsquo;rollens gudmoder.</p> <p>Boken f&ouml;rs&ouml;ker inte ge en komplett eller slutgiltig bild av Afrikas, eller svarta m&auml;nniskors, historia, utan &auml;r en serie nedslag, en samling breda penseldrag som ger en introducerande inblick. K&auml;rnfull utan att vara f&ouml;r f&ouml;renklande fungerar den som ett verktyg till att b&auml;ttre f&ouml;rst&aring; v&auml;rlden vi lever i idag.</p>

Vad hade hänt om Skåne, Halland och Blekinge aldrig blivit svenska på 1600-talet, utan fortsatt vara delar av Danmark? Hur hade dansk historia då berättats? Skånelandskapen utgjorde Östdanmark under lång tid, från sen vikingatid till Roskildefreden 1658. Men deras äldre historia försvinner ofta i Sydsverige. I skolorna, ända upp på universitetsnivå, läser man svensk historia och slår med stor nit ihjäl kungar i Mälardalen under medeltiden utan att ägna den dramatiska danska historien vid samma tid någon nämnvärd uppmärksamhet, trots att den till stor del utspelade sig i Skånelandskapen. Också i Danmark utgår historieskrivningen i hög grad från de moderna statsgränserna. När Lundahistorikern Harald Gustafsson sätter in en del av nationalstaten Sveriges historia i en annan nationalstats historia blir det en nyttig provokation mot både svensk och dansk nationalism. Men det finns också god saklig grund för att lära sig mer dansk historia i södra Sverige, eftersom så mycket som man ser här -- Varbergs fästning, Glimmingehus, småstädernas gatunät och så vidare -- faktiskt har rötter i dansk tid. Genom det danska perspektivet på Skåne får Öresundsområdet en väsentlig roll. Under en stor del av dansk historia utgjorde östra Själland och västra Skåne tyngdpunkten i Danmark, politiskt, kulturellt och ekonomiskt. Att fokusera på Skåne i Danmark betyder i någon mån också att fokusera på hela Öresundsområdets betydelse.

Vad har hänt sedan Öresundsbron invigdes sommaren 2000? Vilka drömmar har slagit in, vilka visioner visade sig orealistiska? Inför broöppningen var otåligheten stor -- äntligen skulle Själland och Sydsverige förenas i en transnationell region. Här ser danska och svenska forskare tillbaka på de första tio åren. Vi får följa hur människors vardag påverkats av brobygget och se för vem regionen är intressant eller ointressant. Vi får möta regionauterna -- de som snabbt lär sig navigera i och använda sig av den nya regionen. Inte minst kan vi lära oss något om det svåra i att förutspå en framtida utveckling. Brons tioåriga historia rymmer många överraskningar.

<p>"OBJEKTIVT sett är det naturligtvis så, att den tyska nationalsocialismen, liksom varje annan stor folkrörelse, är en blandning på gott och ont, men enligt mitt förmenande överväger det goda."<br/>- Genetikprofessorn Herman Nilsson-Ehle 1937.</p> <p><i>De intellektuellas förräderi?</i> handlar om sympatier för den tyska nationalsocialismen bland svenska intellektuella. Dessa akademiker på universiteten eller inom de akademiska professionerna, författare, konstnärer och journalister, var oftast inte organiserade nazister. Däremot engagerade de sig i nazismen närstående organisationer och publikationer, eller samarbetade på andra sätt med Nazityskland. Med objektiviteten som ammunition deltog de i ett vetenskapens och kulturens propagandakrig för att förstärka Tredje rikets legitimitet.</p> <p>Trots omfattande forskning om perioden är de intellektuella "tyskvännerna" fortfarande ett försummat kapitel i svensk historia. De frågor boken behandlar utgör också en ideologiskt minerad terräng. Problematiken med gränsdragningen mellan vetenskap och politik, och om anspråk på objektivitet i det offentliga samtalet, har inte försvunnit utan är ständigt aktuell.</p> <p><i>Innehåll:</i><br/>Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm, "De intellektuellas förräderi?"<br/>Andreas Åkerlund, "Vilhelm Scharp - tyskvän, nationalist och antinazist?"<br/>Sven Widmalm, "Vetenskap som propaganda. Akademiska kontakter mellan Sverige och Tyskland under Tredje riket"<br/>Birgitta Almgren, "Svenska universitet - mål för nazistisk kulturpolitik"<br/>Maja Hagerman, "Svensk rasforskning och den nazistiska världsbilden. Herman Lundborgs vänskap och utbyte med ledande rashygieniker i Nazityskland"<br/>Maria Björkman, "Ras, vetenskap och objektivitet. Några lojaliteter hos Folke Henschen"<br/>Olof Ljungström, "'När ett helt folk drivits i landsflykt'. Gösta Häggqvist och flyktingfrågan vid Karolinska institutet"<br/>Henrik Rosengren, "Mellan kulturpolitisk anpassning och estetiska objektivitetsideal. Musikkritik och musikpolitik i <i>Dagsposten</i> 1941 till 1945"<br/>Bibi Jonsson, "Rütger Essén och de släckta metropolerna"<br/>Benjamin G. Martin, "Svensk film i Hitlers Europa. Nationell filmindustri och internationella nätverk"<br/>Patrik Lundell, "De välvilligas rationalitet. Objektivitetsideal och mediekritik inom Riksföreningen Sverige-Tyskland 1938 till 1958"<br/>Ola Larsmo, "Det svarta nätet. Om unghögern, Sveriges nationella förbund och Sverigedemokraterna"<br/>Johan Östling, "Nya nyanser av brunt. Utblick över ett forskningsfält"</p>